Inspektionen, som beskrivs som "en väldigt stor insats" i polisens pressmeddelande, ledde till att en man som bodde i en kontorslokal ovanför butiken och påstod sig ha arbetat 12–13 timmar per dag, alla dagar i veckan utan paus, identifierades som ett potentiellt brottsoffer.

Enligt åtalet har exploateringen pågått i närmare fyra år och inneburit "inslag av hot, våld och kränkningar". Mannen var enligt uppgift i en beroendeställning eftersom hans anställning var en förutsättning för att få stanna i Sverige, han hade begränsade kunskaper i svenska och engelska och fick både bostad och posthantering av sin arbetsgivare.

I förhör uppger den utsatta mannen att en av de åtalade lade pengar i hans mugg och frågade om han ville arbeta för honom. Den åtalade svarade enligt hans eget utsago: "Jag sa till honom, det är synd att du gör sånt här. Så han började jobba hos oss."

De två åtalade, som drev butiken, förnekar brott och hävdar att arbetsvillkoren var familjära och att den anklagade mannen frivilligt accepterade jobbet. Deras försvarare har ännu inte kommenterat fallet.

Åklagare Johan Udén har inte gått in på detaljerna i förundersökningen men säger att stödbevisning, bland annat digitala uppkopplingar som visar mannens närvaro på arbetsplatsen under de påstådda tiderna, finns tillgänglig.

Åtalet är en del av ett bredare myndighetsinitiativ mot arbetslivskriminalitet som inleddes 2022 med gemensamma centre. Myndigheterna har sedan dess gjort flera inspektioner av butiken och har tidigare fokuserat på att identifiera brottsoffer, en aspekt som kritiker menar har saknats i tidigare fall.

Sedan lagen om människohandel infördes 2018 har Sverige bara meddelat fyra fällande domar för exploatering i arbetslivet fram till 2025. Åtalet mot matbutiken är det andra på kort tid, efter ett tidigare mål mot massagesalonger, och 2024 har tre fällande domar meddelats, bland annat i byggsektorn i Skåne och restaurangbranschen i Stockholmsområdet.

Rättegången har ännu inte påbörjats, men om domen fastställs kan den bli ett viktigt rättsligt exempel på hur svensk lagstiftning och myndighetsinsatser kan hantera tvångsarbete och människohandel i den privata sektorn.